Jesaja 36-39
Svenska Folkbibeln 2015
Assyriernas hot mot Jerusalem
36 (A) I kung Hiskias fjortonde regeringsår[a] drog Assyriens kung Sanherib[b] upp och angrep alla befästa städer i Juda[c] och intog dem. 2 (B) Från Lakish[d] skickade han Rab-Shake[e] med en stor här till Jerusalem mot kung Hiskia. Han stannade vid Övre dammens vattenledning, på vägen till Tvättarfältet.
3 (C) Då gick överförvaltaren Eljakim, Hilkias son, skrivaren Shebna[f] och kanslern Joa, Asafs son, ut till honom. 4 Rab-Shake sade till dem: "Säg till Hiskia: Så säger den store kungen, Assyriens kung: Vad är det som gör dig så full av förtröstan? 5 Du menar kanske att det räcker[g] med prat för att få strategi och styrka att föra krig? Vem förtröstar du nu på, eftersom du har satt dig upp mot mig? 6 (D) Förtröstar du på den brutna rörstaven Egypten? När man stöder sig på den, går den in i handen och genomborrar den. Sådan är farao, Egyptens kung, för alla som förtröstar på honom. 7 Eller säger du till mig: Vi förtröstar på Herren vår Gud? Var det inte hans offerhöjder och altaren som Hiskia avskaffade när han sade till Juda och Jerusalem: Inför detta altare ska ni tillbe? 8 Men ingå nu ett vad med min herre, kungen av Assyrien: Jag ger dig tvåtusen hästar om du kan skaffa ryttare till dem! 9 Hur skulle du kunna slå tillbaka en enda ståthållare, en av min herres ringaste tjänare? Och du sätter din förtröstan till Egypten för att få vagnar och ryttare! 10 Menar du att jag utan Herrens vilja har dragit upp mot det här landet för att ödelägga det? Herren själv sade till mig: Dra upp mot det landet och ödelägg det!"
11 Då sade Eljakim och Shebna och Joa till Rab-Shake: "Tala till dina tjänare på arameiska,[h] för vi förstår det språket. Tala inte till oss på judiska inför folket som står på muren."
12 Men Rab-Shake svarade: "Är det till din herre och till dig som min herre har sänt mig att tala dessa ord? Är det inte snarare till de män som sitter på muren och som ska få äta sin egen avföring och dricka sin egen urin tillsammans med er?" 13 Sedan ställde sig Rab-Shake och ropade högt på judiska: "Hör den store kungens ord, kungen av Assyrien! 14 Så säger kungen: Låt inte Hiskia bedra er, för han kan inte rädda er. 15 (E) Låt inte Hiskia få er att förtrösta på Herren när han säger: Herren kommer att rädda oss, och denna stad ska inte ges i den assyriske kungens hand.
16 (F) Lyssna inte på Hiskia, för kungen av Assyrien säger: Gör upp i godo med mig och kom ut till mig. Då ska ni få äta var och en av sin vinstock och av sitt fikonträd och dricka var och en ur sin brunn, 17 tills jag kommer och hämtar er till ett land som liknar ert eget, ett land med säd och vin, ett land med bröd och vingårdar. 18 (G) Låt inte Hiskia förleda er när han säger: Herren ska rädda oss. Har någon av de andra folkens gudar räddat sitt land ur den assyriske kungens hand? 19 (H) Var är Hamats och Arpads gudar? Var är Sefarvajims gudar? Eller har de räddat Samaria ur min hand? 20 Vilken av de andra ländernas alla gudar har kunnat rädda sitt land ur min hand? Skulle då Herren kunna rädda Jerusalem ur min hand?"
21 Men de teg och svarade honom inte ett ord, eftersom kungen hade gett denna befallning: "Svara honom inte." 22 Överförvaltaren Eljakim, Hilkias son, skrivaren Shebna och kanslern Joa, Asafs son, kom till Hiskia med sönderrivna kläder och berättade för honom vad Rab-Shake hade sagt.
Jesajas profetia
37 (I) När kung Hiskia hörde det rev han sönder sina kläder, svepte sig i säcktyg och gick in i Herrens hus. 2 Och han sände överförvaltaren Eljakim, skrivaren Shebna och de äldste bland prästerna, klädda i säcktyg, till profeten Jesaja, Amos son. 3 (J) De sade till honom: "Så säger Hiskia: Denna dag är en dag av nöd, bestraffning och förakt, för fostren har kommit fram till födseln men det finns ingen kraft att föda. 4 (K) Kanske ska Herren din Gud höra vad Rab-Shake säger, han som hans herre Assyriens kung har sänt för att håna den levande Guden, så att han straffar honom för dessa ord som Herren din Gud har hört. Be en bön för den rest som är kvar."
5 När kung Hiskias tjänare kom till Jesaja, 6 sade Jesaja till dem: "Så ska ni säga till er herre: Så säger Herren: Var inte rädd för de ord som du hört och som den assyriske kungens tjänare har hädat mig med. 7 (L) Se, jag ska låta en ande verka i honom så att han vänder tillbaka till sitt land när han får höra ett rykte. Och jag ska låta honom falla för svärd i sitt eget land."
8 Rab-Shake vände tillbaka och fann den assyriske kungen upptagen med att belägra Libna.[i] Han hade nämligen hört att kungen hade brutit upp från Lakish. 9 Men när Sanherib fick höra att Nubiens kung Tirhaka[j] hade dragit ut för att strida mot honom, skickade han så snart han hörde det sändebud till Hiskia med detta budskap: 10 (M) "Så ska ni säga till kung Hiskia i Juda: Låt inte din Gud som du förtröstar på bedra dig så att du tänker: Jerusalem ska inte falla i den assyriske kungens hand. 11 Du har ju hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länder och förintat dem fullständigt. Och du skulle bli räddad! 12 Har folken[k] som mina fäder fördärvade, Gozan, Harran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar? 13 Var är kungen av Hamat, kungen av Arpad[l] och kungen över staden Sefarvajim, Hena och Iva?"
Hiskias bön
14 När Hiskia hade tagit emot brevet av budbärarna och läst det, gick han upp i Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte. 15 Och Hiskia bad till Herren och sade: 16 (N) "Herre Sebaot, Israels Gud, du som tronar på keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himlen och jorden. 17 Herre, vänd hit ditt öra och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Hör alla Sanheribs ord som han har talat för att håna den levande Guden. 18 Det är sant, Herre, att Assyriens kungar har ödelagt alla riken och deras länder. 19 (O) Och de har kastat deras gudar i elden, för de var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten. Därför kunde de förgöra dem. 20 Men nu, Herre vår Gud, rädda oss ur hans hand, så att alla riken på jorden förstår att du är Herren, bara du."
21 Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia: "Så säger Herren, Israels Gud: Eftersom du har bett till mig på grund av Sanherib, Assyriens kung, 22 är detta det ord som Herren har talat om honom:
Hon föraktar dig och hånar dig,
jungfrun, dottern Sion.
Hon skakar på huvudet åt dig,
dottern Jerusalem.
23 Vem har du hånat och hädat,
mot vem har du höjt din röst
och högmodigt lyft din blick?
Jo, mot Israels Helige!
24 Genom dina tjänare
hånade du Herren
när du sade:
’Med mina många vagnar
drog jag upp på bergens höjder,
till Libanons avlägsna trakter.
Jag högg ner dess höga cedrar[m]
och utvalda cypresser.
Jag trängde fram
till dess bortersta höjder
och dess frodiga skog.
25 Jag grävde brunnar
och drack vatten,
med mina fötter torkade jag ut
alla Egyptens strömmar.’
26 Har du inte hört att jag
för länge sedan gjorde detta,
att jag i forntidens dagar
bestämde det,
och nu har jag låtit det komma?
Du fick makt
att ödelägga befästa städer
och göra dem till ruinhögar.
27 (P) Deras invånare blev maktlösa,
de blev förskräckta
och stod med skam.
Det gick med dem
som med gräset på marken
och den späda grönskan,
som med gräset på taken
och som säden som förbränns
innan den växer upp.
28 (Q) Jag vet om du sitter,
om du går ut
eller kommer in,
och hur du rasar mot mig.
29 (R) Därför att du rasar mot mig
och ditt högmod har nått
mina öron,
ska jag sätta min krok
i din näsa
och mitt betsel i din mun[n]
och föra dig tillbaka samma väg
som du kom.
30 (S) Detta ska vara tecknet för dig: Man ska detta år äta vad som växer upp av spillsäd och nästa år av självvuxen säd, men det tredje året ska ni så och skörda, plantera vingårdar och äta deras frukt. 31 Och de räddade av Juda hus som blivit kvar ska på nytt slå rot nertill och bära frukt upptill. 32 (T) För från Jerusalem ska en rest gå ut, de räddade från Sions berg. Herren Sebaots lidelse ska göra det. 33 Därför säger Herren så om Assyriens kung:
Han ska inte komma in
i denna stad
eller skjuta någon pil ditin.
Han ska inte närma sig den
bakom en sköld
eller kasta upp en vall[o] mot den.
34 Han ska vända tillbaka
samma väg som han kom.
Han ska inte komma in
i denna stad, säger Herren,
35 (U) för jag ska skydda
och rädda denna stad
för min och min tjänare
Davids skull."
Sanheribs fall
36 Och Herrens ängel gick ut och slog 185 000 i assyriernas läger. När man steg upp tidigt nästa morgon, då låg där fullt av döda kroppar. 37 Då bröt Assyriens kung Sanherib upp[p] och vände tillbaka. Han stannade sedan i Nineve.[q] 38 Och när han en gång tillbad i sin gud Nisroks tempel, blev han dödad[r] med svärd av sina söner Adrammelek och Sareser. De flydde sedan till Ararats land. Hans son Esarhaddon[s] blev kung efter honom.
Hiskias sjukdom
38 (V) Vid den tiden[t] blev Hiskia dödssjuk. Profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sade: "Så säger Herren: Se om ditt hus, för du kommer att dö och ska inte tillfriskna." 2 Då vände Hiskia sitt ansikte mot väggen och bad till Herren: 3 "O, Herre, kom ihåg att jag har vandrat inför dig i trohet och med hängivet hjärta och gjort det som är gott i dina ögon." Och Hiskia grät mycket.
4 Då kom Herrens ord till Jesaja. Han sade: 5 "Gå och säg till Hiskia: Så säger Herren, din fader Davids Gud: Jag har hört din bön. Jag har sett dina tårar. Se, jag ska lägga femton år till din livstid. 6 Jag ska också rädda dig och denna stad ur den assyriske kungens hand och beskydda denna stad. 7 Detta ska vara tecknet för dig från Herren på att Herren ska göra vad han har sagt: 8 Se, jag ska låta skuggan på trappstegen gå tillbaka de tio steg som den har flyttat sig på Ahas trappa[u] med solen." Solen gick då tillbaka de tio steg på trappan som den redan hade gått.
Hiskias lovsång
9 En sång skriven av Juda kung Hiskia, när han hade varit sjuk och blivit frisk från sin sjukdom igen:
10 (W) Jag sade:
I mina bästa dagar går jag in
genom dödsrikets portar,
jag blir fråntagen
resten av mina år.
11 (X) Jag sade:
Jag får aldrig mer se Herren,
Herren i de levandes land.
Jag får aldrig mer se människor
hos dem som bor i världen[v].
12 Min boning rycks upp
och flyttas ifrån mig
som en herdes tält.
Jag har vävt mitt liv till slut
som vävaren sin väv,
och han skär ner mig från bommen.
Innan dagen blivit natt[w]
gör du slut på mig.
13 Jag ropar[x] ända till morgonen.
Som ett lejon
krossar han alla mina ben.
Innan dagen blivit natt
gör du slut på mig.
14 (Y) Jag låter som en svala,
som en trana,
jag kuttrar som en duva.
Mina matta ögon
ser längtansfullt mot höjden:
"Herre, jag är betryckt.
Ta dig an min sak!"
15 Vad ska jag säga?
Han har både talat till mig
och själv utfört sitt verk.
Jag får vandra varsamt alla mina år
efter det bittra
min själ varit med om.
16 Herre, trots sådant
lever människor,
och genom allt sådant
hålls min ande vid liv.
Du gör mig frisk
och låter mig leva.
17 (Z) Se, den bittra plågan
blev till nytta för mig.
I din kärlek räddade du min själ
från förintelsens grop,
för du har kastat alla mina synder
bakom din rygg.
18 (AA) Dödsriket tackar dig inte,
döden prisar dig inte.
De som far ner i graven
hoppas inte på din trofasthet.
19 (AB) Den som lever,
den som lever tackar dig,
så som jag gör i dag.
En far gör din trofasthet känd
för barnen.
20 (AC) Herren ska frälsa mig,
och vi ska spela mina sånger
i alla våra livsdagar
i Herrens hus.
21 Jesaja sade att man skulle ta en fikonkaka och lägga den som plåster på bölden så att han blev frisk. 22 Och Hiskia hade frågat: "Vad är tecknet på att jag får gå upp till Herrens hus?"
Sändebuden från Babel
39 (AD) Vid den tiden[y] sände Babels kung Merodak-Baladan,[z] Baladans son, brev och en gåva till Hiskia, för han hade fått höra att han hade varit sjuk och blivit frisk igen. 2 Och Hiskia gladde sig över dem och visade sändebuden sin skattkammare, sitt silver och guld, sina kryddor, sin dyrbara olja och hela sitt vapenförråd och allt som fanns i hans förrådshus. Det fanns ingenting i Hiskias hus eller något annat i hans ägo som han inte visade dem.
3 Då kom profeten Jesaja till kung Hiskia och sade till honom: "Vad sade de där männen? Varifrån kom de till dig?" Hiskia svarade: "De kom till mig från ett avlägset land, från Babel." 4 Jesaja frågade: "Vad har de sett i ditt hus?" Hiskia svarade: "De fick se allt som finns i mitt hus. Det finns ingenting i mina förrådshus som jag inte låtit dem se."
5 Då sade Jesaja till Hiskia: "Hör Herren Sebaots ord: 6 (AE) Se, dagar ska komma då allt som finns i ditt hus och som dina fäder har samlat ända till denna dag ska föras bort till Babel. Ingenting ska bli kvar, säger Herren. 7 (AF) Och man ska ta några av de söner[aa] som ska utgå från dig och som du kommer att föda, och de ska bli hovmän i den babyloniske kungens palats." 8 Hiskia sade till Jesaja: "Det är ett gott Herrens ord du har talat." Och han tänkte: "Det blir ju fred och trygghet under min livstid."
Footnotes
- 36:1 Hiskias fjortonde regeringsår 701 f Kr. Hiskia betyder "min styrka är i Herren". Han regerade 715-687 f Kr och bekämpade avgudadyrkan (jfr vers 7). Jes 36-39 återges också i 1 Kung 18-20 (se även 2 Krön 29-32).
- 36:1 Sanherib Krigarkung och imperiebyggare som regerade 705-681 f Kr.
- 36:1 angrep alla befästa städer i Juda Förutsades av Mika (1:9f) och Jesaja (kap 10).
- 36:2 Lakish Befäst storstad ca 6 mil sydväst om Jerusalem. Assyriska reliefer i Nineve avbildar stadens erövring och bortförandet av judiska slavar.
- 36:2 Rab-Shake Assyrisk titel för överste munskänken (kungens förtrogne).
- 36:3 skrivaren Shebna Den degraderade före detta överförvaltaren (se 22:19 med not).
- 36:5 Du menar kanske att det räcker Andra handskrifter: "Jag menar: Räcker det kanske".
- 36:11 arameiska Dåtidens internationella språk, besläktat med hebreiska ("judiska").
- 37:8 Libna Befäst stad ca 5 mil sydväst om Jerusalem.
- 37:9 Nubiens kung Tirhaka Befälhavare från nuvarande Sudan, senare farao över Egypten 690-664 f Kr.
- 37:12 folken De uppräknade platserna ligger längs Syriens norra gräns.
- 37:13 Hamat … Arpad Syriska stadsstater. Sefarvajim kan vara Sippar som låg norr om Babel.
- 37:24 högg ner dess höga cedrar Sanherib använde cedrar från Libanon till sitt palats i Nineve.
- 37:29 krok i din näsa och … mun Så behandlade assyrierna många kungliga fångar.
- 37:33 vall Belägrare byggde en sluttande vall upp mot stadsmurens topp (bevarats t ex i Lakish).
- 37:37 Då bröt … Sanherib upp I sin krönika menar Sanherib att han, efter att ha erövrat fyrtiosex städer i Juda, nöjde sig med att han "stängde in" Hiskia och Jerusalem "som en fågel i en bur" och sedan återvände hem. I en senare version enligt den grekiske historikern Herodotos besvaras en prästkungs bön med en invasion av råttor över den belägrande armén.
- 37:37 Nineve Assyriens huvudstad gick sedan under 612 f Kr, förutsagt av Nahum (se Nah 1:8f).
- 37:38 en gång … dödad Sanherib mördades 681 f Kr, tjugo år senare.
- 37:38 Esarhaddon Sanheribs yngste son som regerade 681-669 f Kr (se även Esra 4:2).
- 38:1 Vid den tiden Ca år 701 f Kr (jfr 2 Kung 18:2, 13, 20:6), någon gång före Sanheribs belägring (jfr vers 6).
- 38:8 Ahas trappa Kanske en sorts solur (känt från Egypten redan på Moses tid).
- 38:11 världen Andra handskrifter: "förgängelsen".
- 38:12 Innan dagen blivit natt Annan översättning: "Dag och natt".
- 38:13 ropar Annan översättning: "håller mig lugn".
- 39:1 Vid den tiden Ca år 701 f Kr (jfr 38:1 med not).
- 39:1 Merodak-Baladan Kaldeisk stamledare som var kung i Babel ca 722-710 f Kr. Avsattes av assyriern Sargon II men gjorde sedan uppror igen vid Sargons död 705 f Kr (se not till 21:9), troligen i samordning med Hiskia (2 Kung 18:7).
- 39:7 söner Ättlingar till kungahuset, t ex Daniel, fördes till Babel 605 f Kr (Dan 1:3).
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation