Efraim är en kviga, van vid och villig att tröska, så jag ska lägga ett ok på dess vackra nacke. Jag ska driva Efraim, Juda ska plöja och Jakob ska harva.
Efraim har varit en hemtam kalv, som fann behag i att gå på trösklogen; och jag har skonat hans frodiga hals. Nu skall jag spänna Efraim i oket, Juda skall gå för plogen, Jakob för harven.
Efraim är en inkörd kviga, som gärna vill tröska. Men jag skall lägga ett ok över hennes vackra nacke. Jag skall spänna för Efraim, Juda skall plöja, Jakob skall harva.
Efraim är en inkörd kviga som gärna vill tröska. Men jag ska lägga ett ok över hennes vackra nacke. Jag ska spänna för Efraim, Juda ska plöja, Jakob ska harva.
Israels folk är vana att tröska säd, ett arbete de trivs med. Aldrig tidigare har jag lagt ett tungt ok på dem, utan jag har sparat deras känsliga nackar. Men nu ska jag sätta ett ok på dem. Juda ska plöja och Israel ska harva, för de ljusa dagarna är förbi.