Job 31:26-40
Svenska Folkbibeln 2015
26 Hände det när jag såg
hur solljuset sken
och hur månen skred härligt fram,
27 (A) att mitt hjärta i hemlighet
lät sig förföras
och jag gav dem en handkyss?
28 (B) Även det hade varit
en straffbar synd,
för då hade jag förnekat
Gud i höjden.
29 (C) Har jag glatt mig
åt min fiendes olycka,
fröjdat mig
när olyckan drabbade honom?
30 (D) Nej, jag lät inte min mun synda
genom att begära hans liv
med en förbannelse.
31 Mitt husfolk kan vittna:
”Alla fick mätta sig
med kött vid hans bord.”
32 (E) Främlingen behövde inte
övernatta på gatan,
jag öppnade mina dörrar mot vägen.
33 (F) Har jag dolt mina brott som Adam
och gömt min skuld inom mig,
34 (G) av fruktan för allt folket
och rädsla för fränders förakt,
så att jag teg
och inte gick utanför dörren?
35 (H) O, att jag hade någon
som lyssnade på mig!
Se, här är min underskrift[a].
Må den Allsmäktige svara mig.
Låt mig se min motparts
anklagelseskrift!
36 Sannerligen, jag skulle bära den
på min skuldra,
jag skulle fästa den som min krona.
37 Jag skulle redovisa alla mina steg
för honom,
möta honom som en furste.
38 Har min mark ropat över mig,
har dess fåror gråtit med varandra?
39 Har jag ätit dess frukt
utan att betala
eller sugit ut dem
som brukade jorden?
40 Då får törne växa i stället för vete,
ogräs i stället för korn.
Slut på Jobs tal.
Read full chapterSvenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation