Jesaja 20:2
Svenska Folkbibeln 2015
2 (A) på den tiden talade Herren genom Jesaja, Amos son. Han sade: "Gå och lossa säcktyget från dina höfter och ta av dig skorna från fötterna." Han gjorde så och gick naken och barfota.
Read full chapter
Jesaja 21
Svenska Folkbibeln 2015
Babels fall
21 (A) Profetia om Öknen vid havet[a].
Likt en storm som far fram
i Negev
kommer det från öknen,
från det fruktansvärda landet.
2 (B) En hemsk syn
har uppenbarats för mig:
"Bedragaren bedrar,
plundraren plundrar.
Dra upp, Elam!
Träng på, Mediens[b] folk!
På all suckan ska jag göra slut."
3 (C) Därför är mina höfter fulla
av smärta,
jag har gripits av ångest
som en födande kvinnas ångest.
Jag är nertryckt
så att jag inte kan höra,
jag är bestört
så att jag inte kan se.
4 Mitt hjärta är utom sig,
bävan överväldigar mig.
Skymningen som jag längtade efter
får mig att darra.
5 (D) Man dukar bordet, sätter ut vakt,[c]
äter och dricker.
Res er, ni furstar!
Smörj era sköldar!
6 (E) För så har Herren sagt till mig:
"Gå och ställ ut en väktare.
Han ska meddela vad han ser.
7 Ser han ett tåg av ryttare i par,
ryttare på åsnor och på kameler,
ska han ge noga akt,
mycket noga.
8 (F) Han började ryta som ett lejon[d]:
"Herre, här står jag ständigt
på vakt, dagen lång,
jag står här på min post
natt efter natt.
9 (G) Och se, här kommer en vagn
med män och ryttare[e] i par!"
Och han tog till orda och sade:
"Det har fallit! Babel har fallit[f]!
Alla dess avgudabilder
är slagna till marken."
10 Du mitt krossade
och söndertröskade folk,
vad jag har hört från Herren Sebaot,
Israels Gud,
det har jag förkunnat för er.
Profetia om Edom
Man ropar till mig från Seir:
"Väktare, vad är kvar av natten?
Väktare, vad är kvar av natten?"
12 Väktaren svarar:
"Morgon kommer,
ändå är det natt.
Vill ni fråga mer, så fråga.
Kom tillbaka igen."
Profetia om Arabien
13 (I) Profetia om Arabien.
Ni ska bo i Arabiens vildmark,
ni karavaner från Dedan.[h]
14 Möt de törstande med vatten.
De som bor i Temas land
ska möta flyktingarna med bröd,
15 för de flyr undan svärd,
undan draget svärd och spänd båge,
undan krigets tunga börda.
16 (J) För så har Herren sagt till mig:
Inom ett år,
så som daglönaren räknar året,
ska all Kedars[i] härlighet vara borta,
17 och få ska vara kvar
av de många bågskyttarna,
Kedars väldiga krigare.
För så har Herren, Israels Gud, talat.
Footnotes
- 21:1 Öknen vid havet Troligen träsklandet i södra Babylonien nära Persiska viken.
- 21:2 Elam … Medien Folk i västra Iran, allierade med Merodak-Baladan i Babel (vers 9).
- 21:5 vakt Annan översättning: "dynor", kanske en ordlek (jfr vers 6).
- 21:8 ryta som ett lejon Andra handskrifter (Qumran, Peshitta): "ropa, spejaren".
- 21:9 ryttare Annan översättning: "hästar".
- 21:9 Babel har fallit Under Jesajas tid föll Babel 703 f Kr (se även not till 13:1), en motgång för Juda som samtidigt sökt frigöra sig från Assyrien (39:1 med not). När Babel längre fram föll 539 f Kr blev det istället en glädje för gudsfolket (Esra 1:1, Ps 137:8, jfr Upp 14:8, 18:2).
- 21:11 Duma Oas i norra Arabien (1 Mos 25:14). Namnet betyder "tystnad" och anspelar på Edom.
- 21:13f Dedan … Tema Arabstammar i nordvästra Saudiarabien (se Job 6:19, Hes 27:15, 20).
- 21:16 Kedar Nordarabisk herdestam (60:7, Hes 27:21), senare härjad av Nebukadnessar (Jer 49:28f).
Jeremia 50-51
Svenska Folkbibeln 2015
Profetia om Babel
50 (A) Detta ord talade Herren om Babel, om kaldeernas land, genom profeten Jeremia:
2 Förkunna bland hednafolken,
ropa ut det, res ett baner,
ropa ut och dölj det inte.
Säg: Babel är intaget[a],
Bel[b] har kommit på skam,
Merodak är krossad.
Dess gudabilder har kommit
på skam,
dess avgudar är krossade.
3 (B) För ett folk drar upp
mot det norrifrån.
De ska göra dess land
till en ödemark
så att ingen kan bo i det.
Både människor och djur ska fly.
4 (C) I de dagarna och på den tiden,
säger Herren,
ska Israels barn komma
tillsammans med Juda barn.
De ska gå under gråt
och söka Herren sin Gud.
5 De ska fråga efter Sion
och vända sig hitåt:
”Kom! Låt oss hålla fast vid Herren
i ett evigt förbund
som aldrig ska glömmas.”
6 (D) Mitt folk var förlorade får.
Deras herdar vilseledde dem
och lät dem irra omkring
på bergen.
De strövade från berg till höjd
och glömde sin viloplats.
7 (E) Alla som träffade på dem
slukade dem,
och deras motståndare sade:
”Vi är utan skuld.”
Det hände för att de hade syndat
mot Herren,
rättfärdighetens boning,
mot Herren, deras fäders hopp.
8 (F) Fly ut ur Babel,
dra bort från kaldeernas land
och var som bockar
framför hjorden.
9 För se, jag ska väcka
från nordlandet
en mängd stora hednafolk
och föra dem upp mot Babel.
De ska rusta sig till strid mot det,
från det hållet ska det erövras.
Deras pilar ska vara
som en skicklig hjältes,
ingen vänder tomhänt tillbaka.
10 Kaldeen ska plundras,
plundrarna ska alla få nog,
säger Herren,
11 (G) för ni gladde er och jublade
när ni skövlade min arvedel.
Ni hoppade som kvigor
på tröskplatsen
och frustade som hingstar.
12 Er mor ska ändå stå med djup skam,
hon som har fött er
ska få skämmas.
Se, sist av hednafolken
ska hon bli en ödemark,
ett torrt land och en öken!
13 (H) På grund av Herrens vrede
ska det ligga obebott
och helt öde.
Var och en som går förbi Babel
ska häpna och vissla
vid tanken på alla dess plågor.
14 Rusta er till strid mot Babel
från alla sidor,
ni som spänner båge.
Skjut på henne,
spar inte på pilarna,
för hon har syndat mot Herren.
15 (I) Höj segerrop över henne
från alla håll:
”Hon har tvingats ge upp.
Hennes stöd har fallit,
hennes murar är nerrivna!”
Detta är Herrens hämnd.
Hämnas då på henne.
Gör mot henne som hon har gjort.
16 (J) Utrota ur Babel den som sår
och den som håller skäran
i skördens tid.
Undan det härjande svärdet
ska var och en vända om
till sitt folk
och var och en fly hem till sitt land.
17 (K) Israel är ett vilsekommet får
som jagats av lejon.
Först slukade Assyriens kung det, och till slut har Babels kung Nebukadressar gnagt dess ben. 18 Därför säger Herren Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag ska straffa Babels kung och hans land liksom jag har straffat Assyriens kung. 19 (L) Jag ska föra Israel tillbaka till hans betesmarker, och han ska få gå i bet på Karmel och i Bashan. På Efraims berg och i Gilead ska han få äta sig mätt.
20 (M) I de dagarna och på den tiden,
säger Herren,
ska man söka efter Israels skuld,
men den är borta,
efter Juda synder,
men de finns inte mer.
För jag ska förlåta dem
som jag låter leva kvar.
21 (N) Dra ut mot Meratajims[c] land
och mot invånarna i Pekod[d].
Förgör dem och vig dem
åt förintelse, säger Herren,
och gör i allt
som jag har befallt dig.
22 Det är stridslarm
och stor förödelse i landet.
23 (O) Hur sönderbruten
och krossad är den inte,
den hammare som slog
hela jorden!
Hur har inte Babel kommit
hednafolken att häpna!
24 Jag lade ut en snara
för dig, Babel,
och du blev fångad
innan du visste om det.
Du ertappades och greps,
för det var mot Herren
du hade gett dig i strid.
25 Herren öppnade sitt vapenförråd
och tog fram sin vredes vapen,
för Herren Gud Sebaot hade
ett verk att utföra
i kaldeernas land.
26 Ryck fram mot det från alla håll,
öppna dess förrådshus,
kasta i en hög vad där finns,
som man gör med säd,
och vig det åt förintelse.
Låt ingenting bli kvar av det.
27 Döda alla dess tjurar,
för ner dem till slakt.
Ve dem, för deras dag har kommit,
tiden för deras straff!
28 (P) Lyssna till flyktingarna
som söker rädda sig
ut ur Babels land,
för att i Sion förkunna Herren
vår Guds hämnd,
hämnden för hans tempel.
29 Kalla samman bågskyttar
mot Babel,
alla som kan spänna en båge.
Slå läger runt omkring det,
låt ingen komma undan.
Vedergäll det för dess gärningar,
gör mot det precis som det själv
har gjort,
för det har handlat övermodigt
mot Herren,
mot Israels Helige.
30 (Q) Därför ska dess unga män falla
på gatorna,
alla dess stridsmän ska gå
under på den dagen,
säger Herren.
31 (R) Se, jag är emot dig, du övermodige,
säger Herren Gud Sebaot,
för din dag har kommit,
den tid då jag ska straffa dig.
32 (S) Då ska den övermodige
stappla och falla,
och ingen ska resa upp honom.
Jag ska tända eld på hans städer
och elden ska förtära allt
omkring honom.
33 Så säger Herren Sebaot:
Förtryckta är Israels barn
och Juda barn med dem.
Alla som har fört dem i fångenskap
håller fast dem
och vägrar att släppa dem.
34 (T) Men deras återlösare är stark,
Herren Sebaot är hans namn.
Han tar sig an deras sak,
och skaffar ro åt jorden
men oro åt Babels invånare.
35 Svärd mot kaldeerna, säger Herren,
mot Babels invånare,
mot dess furstar och vise män!
36 (U) Svärd mot lögnprofeterna,
de ska stå där som dårar.
Svärd mot dess hjältar,
de ska bli förfärade.
37 (V) Svärd mot dess hästar och vagnar,
mot alla främmande folk därinne,
de ska bli som kvinnor.
Svärd mot dess skatter,
så att de rövas bort.
38 Torka ska drabba dess vatten,
de ska torka ut,
för det är ett gudabildernas land,
med sina skrämmande avgudar
uppför de sig som galna.
39 (W) Därför ska schakaler bo där
tillsammans med andra ökendjur.
Strutsar ska där ha sin boning.
Aldrig mer
ska någon människa bo där,
från släkte till släkte
ska det vara obebott.
40 (X) Liksom när Sodom och Gomorra
med sina grannstäder
ödelades av Gud,
säger Herren,
så ska ingen bo där,
ingen människa mer vistas där.
41 (Y) Se, ett folk kommer norrifrån,
ett stort hednafolk,
många kungar reser sig
från jordens yttersta ände.
42 (Z) De bär båge och lans[e],
de är grymma och skoningslösa.
Larmet från dem
är som havets dån,
på hästar rider de fram,
rustade som kämpar till strid
mot dig, du dotter Babel.
43 När Babels kung[f] hör ryktet om dem
sjunker hans händer ner.
Ängslan griper honom,
ångest som
hos en barnaföderska.
44 (AA) Se, som ett lejon ska han dra upp från Jordanbygdens täta snår till frodiga betesmarker. Ja, på ett ögonblick ska jag jaga bort dem därifrån. Och den som är utvald ska jag sätta över dem. För vem är min like och vem kan ställa mig till svars? Eller vem är den herde som kan stå emot mig?
45 Hör därför vad Herren har beslutat om Babel och tankarna som han tänkt om kaldeernas land.
Även de minsta i hjorden
ska släpas bort,
och deras betesmark
ska häpna över dem.
46 Vid ropet: ”Babel är intaget!”
ska jorden bäva
och ett skriande höras
bland folken.
51 Så säger Herren:
Se, jag ska uppväcka
en ödeläggande ande mot Babel
och mot Leb-Kamajs[g] invånare.
2 Jag ska sända skördemän
mot Babel,
och de ska rensa bort dess invånare
och ödelägga landet.
Från alla sidor ska de komma
emot det på olyckans dag.
3 Skyttar ska spänna sina bågar
mot dem som där spänner båge
och mot dem som där bröstar sig
i sitt pansar.
Skona inte de unga männen,
vig hela dess här åt förintelse!
4 Slagna män ska då falla
i kaldeernas land
och genomborrade män
på deras gator,
5 (AB) för Israel och Juda är inte änkor
övergivna av sin Gud,
av Herren Sebaot,
fastän deras land är fullt
av skuld mot Israels Helige.
6 (AC) Fly ut ur Babel!
Var och en ska rädda sitt liv
så att ni inte går under
genom dess missgärning,
för detta är en hämndens tid
för Herren
då han vedergäller Babel
vad det har gjort.
7 (AD) En gyllene bägare var Babel
i Herrens hand,
den gjorde hela jorden drucken.
Av dess vin drack hednafolken,
därför blev de från vettet.
8 (AE) Men plötsligt har nu Babel fallit
och krossats.
Jämra er över det!
Hämta balsam för dess plåga,
kanske kan den botas.
9 (AF) ”Vi har försökt att bota Babel,
men det har inte kunnat botas.
Låt oss lämna det
och gå var och en till sitt land,
för dess straffdom
räcker upp till himlen,
den når ända upp till skyarna.
10 (AG) Herren har låtit vår rättfärdighet
gå fram.
Kom, låt oss berätta i Sion
om Herren vår Guds verk.”
11 (AH) Vässa pilarna, fatta sköldarna!
Herren har väckt
de mediska kungarnas ande,
hans avsikt är att lägga Babel
i ruiner.
Det är Herrens hämnd,
hämnden för hans tempel.
12 Res ett baner mot Babels murar!
Håll sträng bevakning,
ställ ut vakter,
lägg bakhåll!
För Herren har fattat sitt beslut,
och han utför vad han har talat
mot Babels invånare.
13 (AI) Du som bor vid stora vatten
och är så rik på skatter,
ditt slut har nu kommit,
din girighets mått är fyllt.
14 Herren Sebaot har svurit
vid sig själv:
Sannerligen, jag ska fylla dig
med människor
så talrika som gräshoppor,
och de ska höja segerrop mot dig.
15 (AJ) Han har skapat jorden
genom sin kraft,
han har grundat världen
genom sin vishet,
och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.
16 När han låter sin röst höras,
då brusar himlens vatten,
då låter han regnskyar stiga
upp från jordens ände.
Han gör blixtar åt regnet
och för vinden
ut ur dess förvaringsrum.
17 Alla människor står då som dårar,
utan förstånd.
Alla guldsmederna kommer
på skam med sina avgudar,
för deras gjutna gudabilder
är bedrägeri,
ingen ande är i dem.
18 Tomhet är de,
ett verk som väcker åtlöje.
När straffet drabbar dem
förgås de.
19 Sådan är inte han
som är Jakobs del.
Han är den som har format allt
och sin arvedels stam[h].
Herren Sebaot är hans namn.
20 (AK) Min hammare är du,
mitt stridsvapen.
Med dig krossar jag hednafolk,
med dig fördärvar jag riken,
21 med dig krossar jag
häst och ryttare,
med dig krossar jag
vagn och kusk,
22 med dig krossar jag
man och kvinna,
med dig krossar jag
gammal och ung,
med dig krossar jag
yngling och jungfru,
23 med dig krossar jag
herden och hans hjord,
med dig krossar jag
bonden och hans oxar,
med dig krossar jag
ståthållare och styresmän.
24 Men nu ska jag inför era ögon vedergälla Babel och Kaldeens alla invånare för allt det onda som de har gjort mot Sion, säger Herren. 25 Se, jag vänder mig mot dig, du fördärvets berg, säger Herren, du som fördärvar hela jorden, och jag ska sträcka ut min hand mot dig och störta dig ner från klipporna och göra dig till ett förbränt berg, 26 så att man inte från dig ska kunna ta vare sig hörnsten eller grundsten. Du ska bli en ödemark för alltid, säger Herren.
27 Res ett baner på jorden,
blås i horn bland hednafolken,
förbered hednafolk
till strid mot det,
båda upp riken mot det,
Ararat, Minni[i] och Ashkenas.[j]
Välj ut en härförare mot det,
dra dit upp med hästar
som liknar borstiga gräshoppor.
28 Förbered hednafolk
till strid mot det:
Mediens kungar, dess ståthållare
och alla dess landsfurstar
och hela det land som lyder
under deras välde.
29 Då skälver jorden och bävar,
för Herrens planer
mot Babel fullbordas:
att göra Babels land till
en ödemark utan invånare.
30 (AL) Babels hjältar slutar att strida,
de sitter stilla i sina fästen.
Deras styrka har försvunnit,
de har blivit som kvinnor.
Man har tänt eld
på Babels boningar,
och dess bommar
är sönderbrutna.
31 Löpare möter löpare,
den ene budbäraren korsar
den andres väg
för att meddela Babels kung
att hela hans stad har intagits,
32 att vadställena har erövrats,
att dammarna är uppbrända i eld
och stridsmännen står
skräckslagna.
33 För så säger Herren Sebaot,
Israels Gud:
Dottern Babel är som en tröskplats
när man just har trampat
till den.
Ännu en liten tid,
och skördetiden är inne.
34 Han har slukat mig
och tillintetgjort mig,
Babels kung Nebukadressar.
Han har gjort mig till ett tomt kärl,
som en drake har han svalt mig,
han har fyllt sin buk
med mina läckerheter
och drivit bort mig.
35 ”Låt det våld som har drabbat mig
och mitt kött
komma över Babel”,
säger hon som bor i Sion.
”Låt mitt blod komma över
Kaldeens invånare”,
säger Jerusalem.
36 Därför säger Herren så:
Se, jag ska utföra din sak
och utkräva din hämnd.
Jag ska låta Babels hav sina bort
och dess brunn torka ut,
37 (AM) och Babel ska bli en stenhög,
ett tillhåll för schakaler,
till häpnad och förakt.
Ingen ska bo där.
38 Alla ryter de nu som lejon,
de morrar som lejonungar.
39 (AN) Men när de är som mest upptända
ska jag ordna ett gästabud
för dem.
Jag ska göra dem druckna
så att de jublar,
och så ska de somna in
i en evig sömn
och aldrig mer vakna, säger Herren.
40 Jag ska föra dem ner
till att slaktas som lamm,
som baggar och bockar.
41 (AO) Hur har inte Sheshak[k] blivit intaget,
det som var
hela jordens berömmelse
har erövrats!
Hur har inte Babel fått
hednafolken att häpna!
42 Havet steg upp över Babel,
de brusande böljorna täckte
över det.
43 Så förvandlades dess städer
till en ödemark,
ett torrt land och en öken,
ett land där ingen bor
och där ingen människa går fram.
44 (AP) Jag ska straffa Bel i Babel
och dra ut ur hans gap
vad han har slukat.
Hednafolken ska inte mer
strömma till honom,
också Babels murar ska falla.
45 (AQ) Dra ut därifrån, mitt folk.
Var och en ska rädda sitt liv
undan Herrens brinnande vrede.
46 (AR) Tappa inte modet
och frukta inte de rykten
som hörs i landet,
även om ett rykte kommer ena året
och ett nytt rykte nästa år,
även om våld råder på jorden
och härskare står mot härskare.
47 För se, dagar ska komma
då jag ska straffa
Babels avgudar
och då hela dess land ska stå
med skam
och alla bli slagna därinne.
48 (AS) Då ska de jubla över Babel,
himmel och jord
och allt som finns där,
för norrifrån kommer
härjarna över det,
säger Herren.
49 På grund av dem som har dräpts
i Israel måste Babel falla,
så som dräpta över hela jorden
har fallit för Babels skull.
50 (AT) Ni som räddat er undan svärdet,
ge er av, stanna inte!
Kom ihåg Herren i fjärran land
och låt Jerusalem vara
i era hjärtan!
51 Vi står här med skam,
vi blir hånade.
Blygsel täcker vårt ansikte,
för främlingar har trängt in i
de heliga platserna i Herrens hus.
52 Se, därför ska dagar komma,
säger Herren,
då jag ska döma Babels avgudar
och i hela dess land
ska slagna män jämra sig.
53 (AU) Även om Babel steg upp till himlen
och gjorde sin befästning
hög och ointaglig,
så skulle ändå plundrare
från mig nå dit, säger Herren.
54 Sorgerop hörs från Babel
och stor förödelse
från kaldeernas land,
55 för Herren ödelägger Babel
och gör slut på
det stora larmet därinne.
Deras vågor brusar
som stora vatten,
dånet av dem ljuder högt,
56 (AV) för över Babel kommer en
som ödelägger,
och hjältarna där tas till fånga,
deras bågar bryts sönder.
Herren är en vedergällningens Gud,
han lönar till fullo.
57 Jag ska göra dem druckna,
Babels furstar och visa,
dess ståthållare, styresmän
och hjältar.
De ska somna in i en evig sömn
och aldrig mer vakna,
säger Kungen.
Herren Sebaot är hans namn.
58 (AW) Så säger Herren Sebaot:
Babels breda murar
ska rivas ner i grund,
och de höga portarna
ska brännas upp i eld.
Så mödar sig folken för intet
och folkslagen arbetar sig trötta
för det som blir lågornas rov.
59 Detta är vad profeten Jeremia befallde Seraja, son till Neria[l], son till Mahaseja, då denne begav sig till Babel med Juda kung Sidkia i hans fjärde regeringsår[m]. Seraja var nämligen kvartermästare.
60 Jeremia skrev ner i en och samma bok all den olycka som skulle drabba Babel, allt detta som nu är skrivet om Babel. 61 Jeremia sade till Seraja: ”När du kommer till Babel, se då till att du läser upp allt detta. 62 Och du ska säga: Herre, du har själv talat om denna plats att du vill fördärva den så att ingen mer ska bo här, varken människa eller djur, för den ska vara en ödemark för all framtid. 63 (AX) Och när du har läst upp hela boken, ska du binda en sten vid den och kasta den mitt i floden Eufrat 64 och säga: På samma sätt ska Babel sjunka ner och aldrig mer komma upp på grund av den olycka som jag ska låta drabba det. Och de ska gå under.”
Här slutar Jeremias ord.[n]
Footnotes
- 50:2 Babel är intaget Babel föll 539 f Kr för Koresh (Dan 5:31, 6:28). Därefter minskade Babel gradvis i betydelse och låg helt öde först efter nytestamentlig tid. Jfr Jes 47, Upp 17-18.
- 50:2 Bel Titel för Mesopotamiens högsta gud (jfr ”Baal”), under Babels tid Marduk (Merodak).
- 50:21 Meratajim Hebr. för ”dubbel envishet”. På akkadiska Marratum, saltträsk i sydöstra Irak.
- 50:21 Pekod Hebr. för ”straffa”. På akkadiska Pukudu, stamgrupp i östra Irak.
- 50:42 lans Annan översättning: ”kroksabel”.
- 50:43 Babels kung Nabonidus (556-539 f Kr). Se Dan 5:1f med not.
- 51:1 Leb-Kamaj är ett kryptogram för Kaldeen, dvs Babylonien. Namnet betyder ”hjärtat på dem som reser sig mot mig”.
- 51:19 sin arvedels stam Andra handskrifter: ”Israel, sin arvedels stam”.
- 51:27 Ararat, Minni Riken i gränsområdet mellan nuvarande Turkiet och Iran.
- 51:27 Ashkenas Skyter (Kol 3:11), hästfolk öster och norr om Svarta havet (1 Mos 10:3).
- 51:41 Sheshak är ett kryptogram för Babel. Man ersätter alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv.
- 51:59 Seraja, son till Neria Bror till skrivaren Baruk (Jer 32:12). Ett avtryck av Serajas personliga sigill finns bevarat. Som kvartermästare skötte han expeditionens inkvartering.
- 51:59 Sidkia i hans fjärde regeringsår År 593 f Kr, då Hesekiel i Babel fick sin kallelse (Hes 1:1).
- 51:64 Här slutar Jeremias ord Kapitel 52 är en epilog hämtad från slutet av Andra Kungaboken (2 Kung 24:18f).
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation