(A) Mitt folk var förlorade får.
    Deras herdar vilseledde dem
        och lät dem irra omkring
            på bergen.
    De strövade från berg till höjd
        och glömde sin viloplats.
(B) Alla som träffade på dem
        slukade dem,
    och deras motståndare sade:
        ”Vi är utan skuld.”
    Det hände för att de hade syndat
            mot Herren,
        rättfärdighetens boning,
    mot Herren, deras fäders hopp.

(C) Fly ut ur Babel,
        dra bort från kaldeernas land
    och var som bockar
        framför hjorden.

Read full chapter